OLLESMYLLA

Jag vägde all skörd 2023

Jag stressodlade hela 2024

Jag odlade i sorg halva 2025

Än hur rationell man tror sig vara och hur mycket man än förstår att var sak har sin tid och att förändring är det enda konstanta osv osv så bor det ändå en liten liten romantiker i en som tror att något kan vara för evigt. Det är någon liten disneyfierad naivitet som lever kvar. Våren 2025 var det dags för separation i mitt liv och jag var väldigt ledsen i typ 3 månader. Jag har därför ganska stora minnesluckor kring början av odlingsåret och kan såhär i efterhand inte förstå hur saker ändå föll på plats under vår-sommar-höst. Jag antar att det var någon typ utav manisk, fysisk, envishet som kickade igång för att dämpa känslor. Det var mat, relationer, husbygge, sorg, festivaler, odling på diverse ställen, jobb, nytt jobb, mer jobb, hund, promenader, tält, skörd, kaniner, elfix i ödehuset, utbildning, resor m.m. Jag gillar att göra saker, men detta var snudd på extremt. Till hösten där höll jag på att tyna bort rent fysiskt och blev tillsagd av familj och vänner att äta mer smör och chilla lite. Det är tur jag har dom.

Det är vinter nu och jag äter smör och chillar.

Lite kylskåpsbilder från GrowGang och stads-tillsammansodlingen jag grejar i. Det hade varit mer intressant att skriva om det, det kanske kommer i framtiden. Nu ska jag dock dela lite kring egen odling och parallellt visa hur maten jag ätit därför sett ut under 2025.

Odlingen sker på lånad mark hos familj. Jag odlar i zon 5, västerbottenskusten. Jag har väldigt låga matkostnader vilket är en stor anledning till varför jag odlar (bland tusen andra anledningar men det fattar ni redan så vi släpper det). Jag bakar enkla bröd av vete, har höns och köttkaniner, fiskar fisk, får älgkött av familj och köper nöt- och fårkött direkt från bonde. Det jag handlar löpande på affären är: creme fraishe, smör, grädde, mjöl och ibland ost (och hönsfoder). Icke förhandlingsbara varor: Kaffe, tobak, majonnäs och kaffemjölk.

Saker som köps men i liten mängd: Kryddor, socker (till sylt och kombucha), olja, te, öl

Kombucha, rödbetor, får, vetebröd, ost, surslå(surkål med creme fraishe) och broccolie.

Surslå och rödkål

Majonnäs, potat, fårfärs och vaxbönor

Vetemjöl och vatten, surdegsbröd alltså

Ett potatisexperiment på lagringshållbarhet. Laura och Carolus är favoriter.

1 mars så sår jag purjo i plugg och har under växtplampa svalt. 15 mars sår jag kål och blommor(oftast vintersår jag blommor utomhus, se bild). 1 april tomat, kryddor, gyllenbär och chili. 15 april lägger jag potatis på groning svalt och ljust och flyttar ut purjo, kål och blommor för avhärdning. 1 maj sår jag pumpa, gurka och bondbönor varmt. Typ så.

Jag direktsår bönor, rödbetor, morot, ärtor, sallat.

Vintersådd

Kantareller, älgkött, grädde, rotmos, ärtor och svartvinbärsgele

Rankspenaten, en perenn sallat som alltid är först i maj

Rabarb

Vad som kan skördas redan i maj

Älgbiff, rödbestsallad med creme fraishe/majonnäs, broccolie och bönröra m chili

Vårbruket, bygger bäddar och gödslar med kanin, höns och hästbajs

Morotspizza med färskost, örter, ärtskott och surslå

Fårfärs, grädde, gröna blad och surslå

Blandar kompost, jord och gödsel till tomat och gurka som odlas i växthuset

Kantareller, grädde, lingonsylt, broccolie, fårköttbullar med gräslök, rödkål och ärtskott

I mitten av juni ca så är vårbruket över, allt är planterat och sådden gjord. Man börjar kunna skörda lite mer tidiga grejer som sallat, rädisor, sparris osv. Ogräsrensning och vattning komma skall.

Fårköttbullar, pasta i risform, sparris, gröna blad

Surdegsbröd, smör, inlagd gurka, sparris, gröna blad och rädisor

Rotmos, fårfärs, ärtskott

Potatisen växer

Kombutcha med rabarber

Älgskav, kantarell, morot, potat, grädde, lingonsylt och gröna blad

Gurka och tomat växer i växthuset

Sallat, fårfärs, surslå och jordgubbar

Augusti-september-oktober närmar sig och skördetiden börjar på riktigt. Här kommer en bildbomb från skörden. Det blev otroliga mängder gurka, rödbetor, broccolie och kål. Jag vet inte hur många vändor av gurka och rödbetor jag skördade. Det var mycket. Men nästan inga bönor eller pumpor.

Torkade ringblmmor blir till ringblomsolja som används till att göra tvål, cerat och salvor.

Kåldolme

Kall blodpannkaka on the go

Till hösten odlade jag också kycklingar i köket efter att en turists hund åt upp majoriteten av mina höns.

Laura

Kanin

Vetebröd, smör, nötfärs, creme fraishe och öl

Bara öl

Nätfiske i havet, tyvärr bara simpor.

Innan separationen så hjälpte min partner mig mycket med odlingen. Att bli 50% svagare rent fysiskt och all energi som går åt till att sörja gjorde odlingsåret långt ifrån härligt och kul. Detta fick mig dock att inse att jag odlar ändå. På någon typ utav grundläggande nivå så producerar jag mat – inte för att det är kul eller härligt. Det var jobbigt, motigt, krävdes disciplin, lydnad och tukt. Vi kan väll kalla det för att året var karaktärsstärkande?

…och ibland ser middagarna ut såhär. Det ska ändå sägas högt. Folk är alltid folk.

I oktober 2024 skrev jag detta inlägg om mitt första år med köttkaniner och avslutade inlägget med att lova att 2025 skulle bli eljest och att uppdatering skulle komma. Och eljest blev det. Och här kommer en uppdatering.

Ihop med andra bildades 2025 en kaningemenskap. Vi började med att ha ett första kaninmöte i mars 2025 och skapa en gemensam Drive-mapp. Som sig bör när man ska ämna till att organisera världsförändring.

Urklipp från mötesanteckningar. Morotskaka bjöds.

Vi beslutade att 3 honor skulle få 2-3 kullar var för att hanen skulle få leva med flocken iaf ett par månader/år. Första kullen skulle få bo hos mig fram till betet och sedan under sommaren flytta till gården där majoriteten av medlemmar i kaningemenskapen bor. Efter slakt sen så flyttar avelsdjuren tillbaka till mig. På så sätt binder ingen av oss upp och hela året och vi delar på ansvaret.

Vårat årshjul för begripliggörande och översikt. Röd färg är bete.

I april så träffades vi och byggde den ultimata kaninsommarhagen. Arbetsviljan var enorm efter att ett gäng aspirerande kaninbönder suttit och väntat på våren hela vintern. Vi grävde ner staketet ca 50cm och allt gick på ett naffs.

Vi fäste även ett fågelskyddsnät över hela området och öppnade upp ett litet hål i väggen in till ladugården för att de skulle kunna ha möjlighet att vara inomhus om de önskar. Mycket bättre än såhär blir det inte.

Balkonghäng.

Tillbaka till våren och innan de flyttade till sitt drömmiga sommarställe.

I April så släpptes hanen in hos honorna. Han fick sedan bo tillsammans med dem hela sommaren enda fram till att kull 3 kom. Då var han färdig och flyttade hem till mig igen. En kaninhane har nog aldrig haft det bättre.

Första kullen föddes i början på maj, sedan dröjde det någon vecka innan de 2 andra honorna kullade.

Här kommer 3 st bilder på deras höst-vinter-vår boende också. Vi snålar ej på välfärd. Kaniner är ej solitära varelser, de lever i koloni, och vill gräva. Sprid denna fakta.

Jag gosar sällan med kaninerna, inte för att jag är känslokall eller har problem med att ha nära relation med min mat, tvärt om. Jag är bara inte övertygad om att dom tycker om mänskligt gos och har därför som princip att låta dom slippa mig. Men när de är si sådär 2 veckor gamla, då är det svårt att hålla på sina icke-gos principer.

Här nånstans tror jag ändå att jag peakade i skuff-last.

När bäbisarna var några veckor gamla så flyttade dom de 4 milen till sommarbetet. Vi är nu i juni månad. Här kommer ett gäng sommarbilder. Livet leker, mammor gräver och bäbisar föds och ploppar upp under mark.

Nån typ utav trippel-sked sker under stol.

Emma, vår kaninwhisperer, har här dresserat mammorna att hoppa upp på bordet för att komma undan från bäbisar för lite xtra kraftfoder under digivning. Så jobbar en sann kaninbonde.

Obligatoriska lunchar hos kaninerna.

När bäbisarna blev könsmogna efter ca 12 v så flyttades hanarna till mig. De fortsatte att bo ihop trots könsmognad. Hösten och första slakten närmar sig. I slutet av september slaktade vi de först hanarna iom oron att de skulle börja bita av varandras könsorgan (vilket vuxna hanar gör) om vi väntade för länge. Inget sånt hände. Nu kommer det bilder på slakt, döda djur, hur mat ser ut och blodiga inälvor.

Vi använder bultpistol och stick i halsen. Pet i ögat för att se att reflexen är borta, om inte, bult igen. Det går snabbt och lugnt och samtliga inblandade slipper slag och sving. Vi vakuumförpackar hela kroppen i ett, väger och delar lika.

Några veckor senare var det dags för slakt av honorna (och yngre hanar), honorna blev många i år så det tog 3-4 slakttillfällen för att bli färdiga.

När slakten var gjord hade vi årsavslutning i kaningemenskapen. Vi åt kaningryta, potatis och svartvinbärsgele i en enorm skål prydd med 20 små kaniner och pratade om lärdomar, fina minnen och tankar om fortsättning.

Vi beslutade att spara 2 av hon-ungarna för att få 5 st avelshonor ist för 3 st till nästa år. Iom att sista kullen (3dje) var otillfredställande små vid slakt på hösten så vill vi istället ta 1 kull/mamma/år tidigt. Det känns snällare för mammornas kroppar och vi slipper köpa mer hö. Det blir färre kaniner men förhoppningsvis mer kött/kanin och kortare säsong. Nackdelen är att hanen inte får en lika härlig tillvaro med att leva ihop med brudar och kidz hela sommaren. Det är inte lätt att vara kaninhane.

Det du väntat på och skrollat så här långt för kommer nu: STATISTIK och SIFFROR

Antal slaktade kaniner:	35 st
Slaktvikt:	23,878 kg
Sammanlagd startkostnad (staket osv):	1540 kr
Antal döda av oklar anledning…? (vi tror nått felaktigt gasigt i magen)	Typ 4 st
Upprätthållande kostnad (hö):	1595 kr
Kostnad/år/person:	319 kr
Kött/person:	4,775 kg

Visst hade vi kunnat ha en kaninhona var och fått lika mkt kött/kr. Men ack vad tråkigt det hade varit att vara själv både för kaninen och för oss. Och en aspekt som inte är helt oviktig är att vi kunnat flexa i tid och otid hela sommaren med att vi har 40 st kaniner i koloni som man bara kan sätta sig hos och översköljas av gull och diverse andra känslor. Det. Det kan man inte räkna värdet på i siffror.

Och att producera mat i grupp. Finns det något punkigare?