Sista veckan vi kunde vara på plats för i år. Målet för året var redan nått: Att få till en permanent vägg att montera elskåpet på inför att vattenfall skall koppla in el. Vi satsade på att få till ett tak.
Men först mat.
Alla som vågar beträda vårat hus får ta med sig valfri sak hem.
Sista veckan hjälpte vi till att bygga ett annat tak på ett utekök i byn. Det gick imponerande snabbt.
Vi blev blixt-inspirerade och tänkte köra en attack-natt med takbygget hos oss. Det spöregnade som aldrig förr. Vi drack kaffe kl 23.00 för moralbildande stämning och fick ihop en ram och plåtar.
Vi upptäckte sedan att vi inte hade rätt hylsa/bitz för att skruva i takplåten. Tänkte på tidigare veckor och vikten av att vila och bestämde oss för att det nog var dags nu.
Vi fick träffa Björkens största fan. Känns bra att Björkens storhet är etablerad i byn med omnejd. Tydligen finns det sjukt mycket fina knivskafts-ämnen i sådana gamla björkar. Om vi någon gång skulle få för oss att hugga ner Björken så ville han vara med. Vi sa att det vore kriminellt att hugga ner Björken. Han sa att det var skönt att höra. Efter att ha beundrat björken i minst 30 år på avstånd så frågade han om han fick gå fram och ta på na. Vi sa ingenting, nickade lätt och lät dom vara i fred bara. Det blev en lätt klapp och ett viskande: ”…hej du”
Vi packade ihop hemfridsområdet för året. Lovade varandra att börja spara 1000kr/månan från och med nu för att kunna ta ledigt, på heltid, från lönejobb maj-juni-juli år 2025. Sagt och gjort. Nästa år blir året.
”När du sågar i ett träd så förlorar den 50% av sin styrka” Att bygga med rundträ känns som det mest självklara i hela universum. Vi har 6200kvm skogstomt och bygger vårat förråd av mestadels vindfällen från skogen.
Iom tidspressen för att få upp en permanent byggnad att sätta elskåpet på så jobbade vi i 6 dagar i sträck utan vila. Det är aldrig en god ide att hoppa över vila. Ett finger blev krossat. Annars helskinnade men möra. Så här gick det:
Den här gången var vi mer förberedda. Hunden i vagnen under värsta mygg-timmarna och luva på. I födelsedagsgåva fick jag en termacell och det enda som biter på sviarn är att göra upp en brasa.
Vi tog vid där vi avslutade sist. Grunden. För 50 kr fick vi 3×8 m markduk av en vän. Vi velade länge över om vi skulle använda den eller inte. Hela förrådsbygget kan annars komposteras. Sten, sand, trä, linolja, tjära och spik. Men inte den där syntetiska markduken. Det kändes orent. Men med bortförklaringar tar man sig långt. Som med livs-citatet: ”its a direction not a perfection”
Vi behövde sand, men vägrade spendera flera hundra kronor på sand. Vi stal sand från ett sandtag längs Lyckselevägen. Svettiga körde vi hem och diskuterade ägande. Man tar sig även rätt långt genom att hetsa varandra med gemensam moral.
Förrådet skall bli 2x7m stort. Vi kryss-mätte och försökte vattenpassa sand och stenar rakt.
Syll fick vi hämta i familjens gömmor. Ett gammalt ladugårdsgolv som legat i farfars ladugård. Större golvplankor finns nästan inte.
I slutet av dagen så sitter man och stirrar på dagsverket. Viktigt. Sedan går man ner till sjön å tvagar sig.
Färsk sommartall som luktar gurka utan så mycket kvist går utmärkt att avbarka med en stående avbarkare, gran däremot vill man ha en handhållen avbarkare till. Långa drag och gränsla stocken. Som tur var hade vi utrustat oss med båda delar. Äldre vindfällen har ingen bark och är magiskt vackra.
Iom att syllen, det gamla ladugårdsgolvet, var gjorda av typ halva träd så var jag tvungen att yxa ur där rund-trä-stommen skulle stå. En liten yxa är händigt till mycket. Och snett + snett = rakt. Den logiken tar man till sig och gillar.
Undersidan av syllen fick sig en liten platta för att hålla ihop i nån typ utav helhet. Det var en klen tröst men på ett punkbygge så tar man vad man har.
Att få rundträna att stå någorlunda rakt i förhållande till exakt allt snett som vi skapat tog sin tid och sina försök. Men med lite kilar och lite sand blev det tjänligt. Detta kan man till viss del undvika om man gräver ner stockarna i backen och sedan sågar av dem den höjd man vill ha. Jag har dock vuxit upp med att man håller trä ovan mark.
Vi använde syllpapp mellan trä och trädgårdsplattor sedan målade vi botten av stockarna med tjära och linolja.
Den bakre stocken, 7m, av torkad gran fick vi upp själva och kunde förankra med metallband som jag sågat ut med tigersåg från en gammal vindskiveplåt jag hade liggandes. Jag förborrade hålen på annan ort (iom att vi inte har el där vi bygger) och slog in dem i stockarna på plats med gamla stora smidda spikar. Det snoffsiga här vore att göra en mäktig stolpverkskonstruktion med diverse snygga förankringar. Har man tidspress, är född på 90-talet och har bristande erfarenhet så tar man en gammal vindskiveplåt.
En hel dag gick sedan åt till att, med trötta kroppar, försöka baxa upp den främre stocken. En färsk, blöt, extra tjock tall på 7m. Synd att inget av detta hamnade på bild. Så kreativ man kan vara med diverse stegar, rep, hävarmar, möbler osv när man är desperat. Till och med en vävstol var med i bygget för att få den flera hundra kg tunga stocken på plats 2,5m upp i luften. Trots att vi tillsist delade stocken i 2 så fick vi inte upp den. Dödsångest inträffade stundvis och vi konstaterade att det är exakt såhär folk skadar sig för livet.
Efter att vi förorsakat varandra dödsångest i ca 12 h i sträck så var moralen låg och sårbarheten på topp, så vi grälade i ca 30 minuter över att jag vägrar, av ren princip, använda traktorer. Kim lämnade då bygget. Som i vilken fullgod berättelse som helst så nådde vi alltså en botten. Någon timma senare kom han tillbaka med 3 män, 2 ungar och en traktor på släptåg. Vändningen. Som en riktigt skruttig machofilm. 2 minuter tog det att få upp stocken och dom tröstade min sårade stolthet med att det ju var en väldigt liten traktor.
Det gör ont att vara kompromisslös.
Grannarna räddade dagen, en fredagkväll i början av juli.
Kim är 2m lång. Här fick vi för första gången se hur stort förråd vi faktiskt höll på att bygga. Det var en bra kväll. Efter att stockarna var på plats så släppte mycket. Sista dagen fick vi förstärkning och livet kändes i hela kroppen.
Panelen är från en gammal lada som Kim fick lov att ta ner och återbruka av en vän. Vi kapade dem efter ritningen till 2m på annan ort för att slippa handsåga. Lärdom: Ta alltid med dig lite extra material, trots din förmåga till planering.
Vårat mål: att på 6 dagar komma så långt i bygget att det skulle gå att montera elskåpet. Check.
Bejbs. Nästa vända blir det tak. Och kanske en vilodag.
Vi har beslutat oss för att nyansluta elen till fastigheten. Dels för att kunna vara där under vintern. Men ffa för att kunna bygga vårat hus på hjul på platsen.
Om ett hus har stått frånkopplat från el i mer än 10 år så återansluts inte huset utan en så kallad nyanslutning gäller. Detta är som att ansluta vilken ny tomt som helst och går på minst 50 000kr. Behöver el-distributions bolaget (Vattenfall) gräva längre än 200 m så blir det ännu dyrare. Vi tänker så här: Att hyra en plats i väldigt många år att bygga huset på hjul på skulle fort komma upp i den summan. Så beslutet fattades tillslut. Det blir el.
Låt mig flascha med mina nya skills ang. att ansluta el till en fastighet: En nyanslutning börjar med att du hör av dig till en elektriker. Elektrikern skickar in en föranmälan om ärendet tillsammans med en karta över vars mätarskåpet ska sitta, en såkallad situationsplan, som du kan rita själv. Vattenfall skickar en offert till dig. Du godkänner offerten. Elektrikern får en lista med regler att följa från vattenfall. Ett elskåp med kabelrör ut till tomtgränsen monteras på tomten av elektrikern. Du och elektrikern kommer överens om hur/när detta sker. När detta är gjort så skickar sedan Elektrikern in en färdiganmälan till vattenfall. Vattenfall gräver kabel fram till tomten och kopplar in ett mätarskåp i elskåpet. Du beställer ett abonnemang. Du har el. Ibland.
Som framgått i tidigare inlägg så är huset obeboeligt. Så vi vill inte koppla in elen där. Huset är dock den enda byggnaden på tomten vilket betyder att vi behöver bygga en permanent byggnad som elskåpet istället kan monteras på. Vi planerar att även kunna anlägga hela elcentralen där, med proppar och uttag, så vi kan dra förlängningskabel därifrån till husvagnen och köra cirkelsågar på gården och annat väsentligt som behövs för att bygga ett hus. Så till överskriften: Ett förråd skall byggas. Snabbt. Och helst så billigt som möjligt och så permanent och robust vi förmår. Vi tänker… träd.
Midsommarveckan juni 2024 fick vi en lucka och iväg for vi.
Vi började det hela med att flytta husvagnen in till en glänta och bygga ett ”hemfridsområde” som vi kommer att trivas i. Med grillgrop, presenningstak och sittmöjligheter. Viktigt.
Midsommaraftonen och div födelsedag skulle också firas den veckan. Vänner skulle komma och mat skulle ätas. Så jag fixade ett kylskåp i all hast. Jag är otroligt svag för att gräva gropar, att starta veckan med en grävd grop är svårslaget.
Jag valde en skuggig lite nedsänkt plats. Tillskillnad från våran sandiga tallmo så fanns där lera. Jag grävde ner en kylbox. Hittade en soppåse gammal isolering och en korg att täcka hålet med. Utomhus 17 grader c.
Några timmar senare. Stadiga 7,5 grader c höll kylgropen hela veckan, mitt i sommaren. Trots 20 grader under dagarna och närmare 10 grader nattetid. Detta var en otroligt lyckad grop.
Till förrådet så tänker vi träd (vi har några riktigt fina vindfällen av tall på gården) och återbruk av sånt som vi har, panel från en väns lada, 2″4″, sten, syll, plåt. Jag har gjort en ritning. 2x7m. Här kommer den.
Baktill, mot tomtgräns, kan elskåpet monteras och ett rum kan skapas för el-centralen på andra sidan väggen.
Vi bestämde oss för en plats mellan infarten och björken.
Vi började med att ta bort små-träd på platsen. Hela gården var täckt med dessa 20 år gamla tallar när vi köpte den för 1 år sedan. Många rötter behöver dras upp för att ens ta sig in på gården. Det bästa är att lämna 50cm av stammen, lägga i lågväxeln och sedan dra upp roten med bilen.
Efter svettiga arbetsdagar dränkta med myggmedel behöver man kamma och tvaga sig.
Vi har tur som har tallmo och sandbacke där förrådet skall byggas. Väl dränerat. Vi tänker göra en enkel grund. ”Villa-stenar”, trädgårdsplattor, syll. Lite olja, lite tjära. Men först gräva bort toppjorden. Med spade och till priset av ryggsmärtor. ”Människokraft är förnyelsebar” påminner jag oss om. Toppjorden sparade vi i hög nr 269 för att fylla odlingsbäddar med senare i livet. Stubbarna torkar vi och använder som ved.
Tyvärr var det dags att åka och lönejobba i människobyn en vecka lagom till grävandet var klart. Nästa sväng blir första veckan i juli 2024. 6 dagar förrådsbygge i regn har vi skramlat ihop.
Så. Juli 2023 köpte vi ett övergivet 30-tals hus på en stor skogstomt (6200kvm) i Västerbottens mitt för 40 000kr på Blocket.se. Vi hade turen att bli vald av säljaren och fick köpa för det sagda priset utan budgivning bara några dagar efter att vi tagit kontakt. Personen sålde till förmån för en gammal släkting, en tant som bott i huset tillsammans med sin syster. När systern dog så lämnade tanten huset. Huset har sedan stått tomt i 20 år. Vattenledningar har frusit sönder och gården var helt igenvuxen när vi åkte för att titta på den. Vi köpte utan att ha sett huset invändigt. Detta är vårat första egna ställe, som vi varken hyr eller lånar pengar för, utöver husvagnen. ~Kabe Smaragd Grand Deluxe~. Övertygade om att vi aldrig igen skulle få möjlighet att komma över en plätt att köpa lånebefriat.
2 veckor efter att kontraktet skrivits på så dog den gamla tanten. Ingen vet egentligen nånting om huset/tomten. Så det är en resa att räkna ut vars brunnen finns, hur elen kopplas på, servitut, tomtgränser, historier och liknande.
Huset lider av mkt aktiv äkta hussvamp (Serpula lacrymans; den gråtande krypande). Iom att vatten in har frusit sönder så står det och läker in i källaren under varmare perioder och stora hål finns i tegelpannorna så stora delar av huset har ätits upp. I höstas anordnade vi den stora presenningsdagen och en 10×12 m stor presenning kavlades ut på taket med hjälp av våra sjukt modiga vänner. Allt för att stoppa iaf ETT inflöde av fukt och förhoppningsvis hejda förfallet aningen.
”Den stora presenningsdagen”
Huset är tyvärr utom räddning. Men vi har varken råd eller önskan att låta riva det. Att leja för en rivning går på mellan 100 000kr-300 000kr. Huset är dessutom fullt med asbest så + på den summan för yrkesmässig rivning av det. Dessutom återvinns i princip inget material från gamla hus. Vi vill riva huset själva, jättelångsamt, och återanvända och sortera så mycket vi kan av dess bös. Detta projekt har vi givit många, många år. Och, så länge huset faktiskt står där det står och är reggat som ”småhus” på fasigheten så får vi bygga komplementbyggnader på tomten. Inte illa tänker vi.
Under hösten 2023 så gick det många timmar åt att röja oss fram till huset, skicka in prover på svamp/asbest-material, flytta hit husvagnarna och ta reda på våra möjligheter till att koppla el till tomten. Mer om det i kommande uppdatering.
Nu har jag fått kläm på det som förr kallades tedricka och nu kombucha. Fermenterat te.
Kombucha är levande jästsvampar och bakterier som man håller vid liv genom att mata med kolhydrater(socker). Dessa käkar sockret och skapar koldioxid som sedan blir kolsyra. En historisk självklarhet. Men förträngt hos många. Brukar anses vara en bra nybörjar-grej när en vill bli kompis med att fermentera. Den är syrlig, bubblig och sjukt god kall. Bra sug-släckare ist för läsk. Och inte lika stor besvikelse som alkoholfri öl.
Här kommer steg för steg:
Det är alltså en on-going forever brygd som du matar. Du behöver dock bara engagera dig ca 20min/20nde dag för att hålla igång den. Så här ser den ut dag 20 när den är klar för att drickas.
1. Plocka bort sövlet och lägg i en bötta. Släm-klumpen (döda jästsvampar och bakterier) som bildas på ytan jobbar i lager. Spara det lagret som ser nyast ut. Kompostera resten. Spara ca 10% av vätskan.
Ställ böttan åt sidan för nu. Vi återkommer till sövlet senare.
2. Sila drycken för att få bort lite av slämmet som blir.
3. Välj valfri metod för att tappa upp på plaska. Välj plastflaskor eller flaskor med snäpplock iom att kolsyra bildas och vill ut.
4. Förvara kallt och drick.
Tillbaka till sövlet som sparades.
5. Skölj ur burken som drycken skapades i och häll tillbaka sövlet i den.
Nu är det dags att mata med nytt sötat te. Här kommer receptet för 2L:
Välj ett svart ekologiskt te utan smak(utan frukt eller olja). Dessa teer har funkat för mig.
6. Brygg ett sötat te enligt receptet. Låt dra i 15 min.
Efter 15 min så häller du på det kalla vattnet enligt receptet. Varför? Jo: Viktigt att teet blir svalt. Max 30 grader. Annars kan kulturen(sövlet) dö.
7. Fyll burken med sövlet i med det nya söta teet genom en sil för att få bort teblad/påsar.
8. Ställ i rumstemp utan direkt solljus med tyg+snodd i ca 20 dagar. Repeat.
Ses vi ibland? Fråga mig om du vill ha en egen start-kultur så får du en.
Jag ska försöka uppdatera hus på hjul bygget så detaljerat jag kan, steg för steg. Jag uppskattar själv när inga smaskiga detaljer utelämnas kring material, erfarenheter eller ekonomi. Jag har själv lärt mig mycket av andras idoga delande. En får tacka. Så är du intresserad av liknande så kommer du nog finna uppdateringarna givande.
I april 2024 beställdes en trailer. Den är 3x7m stor och har 3 axlar som klarar 6 ton. Den kostade 33 950kr. Den 18 maj var det dags att hämta den i Borlänge.
Jag kom fram till att du får nog framföra odelbar last upp till 3,1m bred på allmänna vägar utan blinkande följebil om du håller dig borta från motorväg och motortrafikled och kör 30km/h och har korrekta skyltar under vissa tider på dygnet. Så det var inte omöjligt att köra den till Västerbotten, än om säkert semi-olagligt.
Här kommer lite intressanta siffror: Jag körde sammanlagt 144mil för att hämta hem den. 64 mil ner, paus hos familj i söder, och sedan 80 mil upp igen. Iom att den är över 260cm bred så hedde jag på en bredlastskylt, och 2 LGF skyltar. Jag fäste dom sedan med buntband så att båda LGF skyltarna hamnade på väster-flanken på trailern. En fram och en bak. Viktigt för att inte klippa till mötande trafik. På vägen upp körde jag i sammanlagt 33,5h utdelat på 3 dygn. Antal tack-blinkningar: 3. Antal arga tutningar: 1. Antal bråk i bilen: 1. Antal pringles-rör tryckta i en sittning: 2. Antal pengar kvar på kontot: 674kr.
Jag rekommenderar ingen att köpa en ny trailer. Det är tokdyrt och stundom onödigt. Det finns jättefina begagnade där ute. För att inte tala om billiga husvagnar. 21 kvm hus på hjul är enormt, nästan ogreppbart stort. 5 siffriga belopp för en pryl är inte småpengar för mig så detta är en stor grej. Detta blir alltså det slutgiltiga slottet. Jag kallar projektet min pension. Med det övertalade jag mig själva att mått-beställa en dyr trailer. Men jag rekommenderar ingen att starta där. Viktigt.
Jag kommer att lönejobba mina deltidsjobb och lägga så mycket pengar och tid jag förmår på bygget varje månad. Det får ta sin tid. Målet med bygget är att kunna bo kollektivt med andra. Utan att äga mark eller banklån.
Om det ska till att köpas nytt så kan jag dock rekommendera servicen hos Tuna Trailer i Borlänge. Himla smidiga och trevliga. Jag har hört ett par skräckhistorier om att trailerna böjer sig likt bananer när tyngden av huset trycker på. Jag planerar därför att lägga in längsgående bärlinor (2″8) i golvet istället för att endast regla en standard-ram. Hur trailern faktiskt är att bygga hus på får jag återkomma om.
Trailern färdigställs med både personbilskoppling och traktor-öggla. När vagnen sedan skall flyttas, med hus och allt, så görs det med traktor. Men det är en senare utmaning.
Tillbaka till resan.
Mormor var bäst hela vägen. Vi stannade ofta och badade, kastade bollen, sket och drack kaffe.
Första natten fick vi slå upp tältet på Ljusdals hembygdsgård. Tackar.
Att hitta nånstans att parkera och tälta med en alldeles för utrymmeskrävande baklast var påtagligt nervöst. Men folk är generellt fantastiska mot normisar som har en gullig hund.
Andra natten tog vi oss till Offersjön i Högfors.
Att tälta med Mormor får 10/10.
Att tälta i 2 grader som ectomorph fick 0/10.
På denna rastplats den andra natten gick drömmar om dubbeldass i uppfyllelse.
Matproduktion ska vara folks och det ska vara intressant att prata om vädret. Det kommer inte vara och är inte brist på mat i världen, det bara låter så. Visste du att storföretagen säljer oss sterila frön? Hur kirrar en vitkål sitt frö egentligen? Matsuveränitet kallas det i text. Att odla (lr åtminstone bry sig om vädret) är praktiken. Revolutionen börjar i trägårn sa nån.
Tänk om odling skulle kunna vara något självklart för vi som glömt. Inte reduceras till å bli nån stil att konsumera eller nå svårsmält cottageporn för ekologisk överklass. Tänk om odling kan få vara värt det både ekonomiskt, socialt och energi-mässigt för oss. Odling av folk för folk som inte stannar vid att endast bli nått mysigt, gott eller kul.
Dessa punk-tendenser har fått mig att folkbildas i frågan om det där vitkålsfröt. Efter ett par år på folkis så slungades jag tillbaka till verkligheten som ligger nånstans mellan jordens undergång och att behöva gå till jobbet. Under odlingssäsongen 2023 har jag vägt och räknat på skörden jag fått ut på en liten plätt lånad mark, ca 10x10m. Jag är en marklös bonde, precis som du.
Jag anla odlingsbäddar och potatisland våren 2023 på friland, med gammalt hästskit och ett traktorägg med hö, utan maskiner och fick även låna 9st pallkragar(80x120cm). Jag skördade:
(4st)grönkål: 4925g (737,50kr)
(15st)broccoli: 3185g (292kr)
rödbeta: 7741g (257kr)
(11st) vitkål: 7879g (350kr)
morot: 11 277g (315kr)
(4st)squash: 15 859g (1099kr)
bondbönor: 6008g (346,50kr)
vaxbönor: 9370g (505kr)
purjo: 6489g (344kr)
gråärt: 1870g (225kr)
märgärt: 6933g (679,50kr)
pumpa: 16 476g (660kr)
svartrot: 691g (48kr)
tomat: ~6000g (600kr)
potatis: ~150kg (2325kr)
vitlök: ~1500g (209kr)
gul/röd lök: ~2000g (30kr)
Jag har år 2023 odlat 258,2 kg mat, på 100kvm sedan tidigare obrukad mark+9st pallkragar, utan växthus och maskiner i zon 5, Västerbottenskusten. Vilket är mat som hade kostat mig 9 022,50kr att köpa på affärn.
Jag har även räknat ut vad det ungefär skulle kosta att köpa alla frön och de verktyg jag har använt för att få detta gjort:
Nästa år ska jag räkna ut vad minsta möjliga tid och energi är som jag kan lägga på att odla en betydande del mat. Räkna timmar, sedan matcha det med lönearbete.
(Har också en idé om att låta campers ta med sig några får och getter var ut på sommarturne så att det blir nån ordning på det hela. Jobbar med logistiken där ba)
Här kan du läsa delar av de halmstrån jag greppar någonstans i paradigmet mellan jordens undergång och att behöva gå till jobbet. Utan lajks, reklam och annan plattformshysteri.
Sommaren 2023 köpte jag och mitt ligg ett fallfärdigt hus i skogen i en by i Västerbottens inland för 40 000kr på blocket. Om det kan du läsa i kategorin: Ödehuset i Örelund.
Jag bygger även ett hus på hjul, anpassat till nordiskt klimat med relativt tajt budget. Med begränsade byggerfarenheter och med sjukt nödvändig naiv kan-själv-anda görs detta för att kunna bo kollektivt och lånebefriat på landsbygd både nu och sen. En vagn kan vara ett billigt boende, utanför låne- och hyres-bubblan, fullproppat med funktion och som ofta kan få finnas under radarn. Alla behöver inte äga en tvättmaskin.
Om detta kan du läsa i kategorin: Hus på hjul.
Jag har bott i husvagnar, stall och kollektiv, i div. blandade boendeformer. Just nu i friggebod på familjs ägor. Jag vägrar skita i dricksvatten och har under åren kultiverat en hög äckel-standard för att kunna möjliggöra trångboddhet med minskat lönearbete. Delandet här är inte ett försök till svårsmält cottage-porn för ekologisk överklass. Utan ett försök till en berättelse och rörelse mot ett förhoppningsvis mindre perverst alternativ. Kan man ju hoppas iaf, för alla är vi barn av vår tid. Mer om sånt och andra svårsmälta saker kan du läsa under kategorin: Ponnypunk.
Odlar och lagar relativt osmaklig och intressant mat. Revolutionen börjar i trägårn sa nån. Mat behöver inte smaka gott sa en annan. Om det kan du läsa i kategorin: Odlingoch mat.
